Kostråd

Copyright © Elisabeth Söderström

 

2008-08-29

Ät det du är

Det betyder att vi skall äta det som passar vår konstitution.

 

I djurriket är det instinkten som driver djuren att äta. Lejon är köttätare, försök att föda ett lejon med grönsaker.

 

Andra djurarter äter enbart vegetariskt, t ex elefanterna, genom att följa sin instinkt äter de inte kött. Detta är ingen

Lejoninna med ungar

slump. Instinkten är en skyddsmekanism för alla djurarter. Som ett resultat har de vilda djuren inga hjärt- och kärlsjukdomar och cancer. De dör i ungefär samma ålder, om de inte dödas, vilket beror på att deras instinkt leder dem till rätt matkälla.

 

Medvetenhet är en skyddsmekanism hos människan. Problemet är att människorna har blivit sådana ”tamdjur” att det behövs mycket stor medvetenhet för att förändra deras matvanor. Vad vi kan lära oss från djuren är att äta bara det som vi rent instinktivt vet är bra för oss.

 

Att äta rätt

Vårt sinne säger att vi skall äta det ena eller det andra men oftast har vår kropp besvär med att metabolisera den mat vi känner sug efter. Det leder till matsmältningsbesvär med uppdästhet och gasbildning.

 

Men matsmältningsbesvär är inte hela historien, en felaktiga diet förorenar och förtjockar vårt blod, sätter ner vårt immunsystem och ökar riskerna för hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, övervikt, högt blodtryck mm.

 

Men det behöver inte vara så här, den mänskliga kroppen är en sofistikerad och invecklad organism som behöver riktigt bränsle och rörelse för att fungera bra.

 

Det finns inte två blad eller snöflingor som är lika. Även människor är olika och det är logiskt att tro att vi inte heller mår bra av samma sorts mat.

 

Din blodtyp kan vara nyckeln till mysteriet hälsa, sjukdom, livslängd, psykisk och fysisk styrka. Det finns ingen rätt eller fel livsstil eller diet, det finns bara rätt och fel val att göra baserad på vår individuella genetiska kod.

 

Alla vill äta rätt men för många av oss är det en gissningslek.

 

Idag är den vanligaste folksjukdomen dold födoämnesallergi, varför?

Orsaken till dold födoämnesallergi är total överbelastning på immunsystemet! Man fortsätter ju oftast  som vuxen att äta den mat som man är van och lärt sig tycka om för att man inte vet att den kan vara allergiframkallande.

 

Resultatet av allt detta blir att immunförsvaret löper amok. Denna oreda som skapas gör att många orena och giftiga ämnen eller ofullständigt behandlad föda kommer ut i blodet. En gång inne i blodet ökar belastningen på lever och njurar som måste försöka filtrera bort giftämnena. Belastningen drabbar tarmen där tarmslemhinnan irriteras, bakteriefloran  störs det blir gasbildningar, diarré och/eller förstoppning med kramper och smärtor som följd. Tarmen har blivit en krigsskådeplats. Oreda i tarmregionen tillåter ytterligare föroreningar att komma ut i blodet.

 

Med blodet följer dom ämnen som inte skulle ha tillåtits komma igenom tarmväggen och inte finnas med i kretsloppet om lever och njurar fungerat som de skulle.

 

Vissa celler i immunsystemet kallas mastceller och de är känsliga mot gifterna och reagerar genom att producera histamin. Histamin är som ett “Cesam öppna dig” –kommando till väggarna i alla blodkärl och får dem att släppa igenom blodet med allergiframkallande ämnen. En matallergi är som en missil med ett vapenhuvud för olika mål. Den kan slå till vart som helst i kroppen, överallt där det finns en svag punkt. De vanligaste systemen som drabbas är slemhinnorna, huden, bindväv och nervsystem. Oftast är det ett system som drabbas beroende på vart var och en har sin svaga punkt.

 

Hur kan mat ge allergier? Det är ett fysiologiskt faktum att lagad mat skapar en immunreaktion i kroppen. Mängden vita blodkroppar, leukocyter, i det cirkulerade blodet ökar i antal efter att man ätit en lagad måltid därför att kroppen reagerar genom att försvara sig.

 

Det krävs faktiskt bara 50 mg lagad mat för att en immunförsvarsreaktion, leukocytosis, skall komma igång. Tonsillernas (halsmandlarnas) huvudsakliga uppgift är också den att skydda kroppen från främmande mikroorganismer som hamnar i munnen. De fångar provexemplar av passerande mikroorganismer så att antikroppar kan bildas.

 

När immunsystemet är i normal balans känner de vita blodkropparna utan svårighet skillnad på vän eller fiende och ingen allergisk reaktion uppstår.

 

Lika fel tro att vi blir feta av att äta fett som att bli grön av att äta grönsaker

Närmare 75% av alla överviktiga har förhöjd insulinproduktion. Många hävdar att det är övervikten som lett till förhöjt insulin. Det är emellertid helt klart att insulinresistens är ett medfött tillstånd som gradvis förvärras vid felaktigt kostintag och för lite motion. Människor med ärftlig insulinresistens har felaktiga reaktioner på kolhydratintag vilket gradvis leder till högre insulinnivåer och ökad kroppsvikt. Dessa människor utvecklar fort ”kolhydratallergi” med sitt sötsug och stora intag av kolhydrater, ofta i form av snabbmat.

 

Kolhydrater och Insulin

En kost som innehåller höga mängder raffinerade kolhydrater (socker, vitt bröd, vitt mjöl, vitt ris, potatis etc.) ger ett snabbt upptag av kolhydrater. Detta leder till ett snabbt stigande blodsocker och en kraftig ökning av insulinproduktionen.

Kroppen klarar inte av att förbruka energiintaget tillräckligt fort och lagrar den i stället som fett. Det kan också framkalla typ 2-diabetes. Blodsockerstörningar kan orsaka hjärt- och kärlsjukdomar, depression, rastlöshet, onormal trötthet, koncentrations- och sömnsvårigheter och humörsvängningar.

 

Glykemiskt Index

Äter man kolhydrater med lågt Glykemiskt Index (GI) blir blodsockerstegringen lägre och det produceras mindre insulin. Äter man matvaror med lågt GI behöver man inte heller kontrollera mängden utan man kan äta sig mätt (dock helst inte till man blir övermätt), viktigt är att kosten är fett- och proteinrik. Man skall undvika kombinationer av fett och kolhydrater (tex. hamburgare med bröd). Ju mindre mängd insulin i blodet, ju högre fettförbränning!

 

En världshändelse

Socialstyrelsen har nu slagit fast att rekommendationer av kolhydratfattig, fett– och proteinrik kost till människor med övervikt och typ 2-diabetes är i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Genom detta beslut erkänner Socialstyrelsen att de haft fel i drygt 30 års tid, att de inte haft några belägg för vad de tidigare har sagt.

 

 

Referenser: Dr. Fredon Alexander Lindberg och Dr Annika Dahlqvist

för Friskvård och Egenvård

Tillbaka

 

· Är Du sugen på sötsaker?

 

· Har Du gaser i tarmen eller känner du dig uppkörd?

 

· Lider Du av förstoppning/diarré?            

 

· Har Du typ 2-diabetes?

 

 

 

 

 

 

Det här är ”Lågkolhydrat - Högfett Kost”

Tillåtet

Kött, fågel, fisk, skaldjur och ägg (ekologiska innehåller mer omega 3).

 

Ost, majonnäs, smör, grädde, gräddfil, keso, naturell yoghurt, crème fraiche (inte ”lightprodukter”).

 

Olivolja, rapsolja (kallpressadr oljor),     kokosfett (från hälsokost).

 

Oliver, broccoli, blomkål, brytbönor, purjolök, lök, vitlök, selleri, alla bladgrönsaker, groddar, kål, sparris, bambuskott, svamp, avokado, squash, aubergine, spenat, tomat, endivesallad.

 

Nötter, mandel, solrosfrön, jordnötter, jordnötssmör.

 

Bär

 

Kaffe, grönt te.

 

Ekologiska produkter rekommenderas.

Inte tillåtet

Socker, margariner (kemisk-teknisk tillverkade smörliknande fetter).

 

Spannmålsbaserade produkter som pasta, bröd, frukostflingor, pannkaka, gröt, välling etc. (stärkelserika)

 

Rotfrukter. Söta och torkade frukter.

 

Potatis, potatisbaserade produkter, ris, couscous, majs.

 

 

Korv och charkprodukter (innehåller många E-tillsatser och gluten).

 

Omega-6 rika matoljor (majs– solros– soja– och jordnötsolja). Kryddor som innehåller glutamat (smakförstärkare).

 

 

Läs innehållsförteckningen

Ett livsmedel bör inte innehålla     kolhydrater över 5-10g/100g

Förslag på meny

 

Frukost

Lök, ägg, bacon, fil, hemlagade köttbullar/biffar, kaffe/te med grädde, ost, lite linfrö, osötad yoghurt, tonfiskröra, skinka, keso.

Middag

Kött, fågel, fisk, ägg, grädde, grönsaker, smör, gratänger, broccoli, blomkål, nötter och frön.

 

Efterrätt: Bär o grädde.

Lunch

Kött, fisk, fågel, ägg, ost, sallad, grön-saker, majonnäs, vitkålsallad, soppor, (öka fettmängde med extra smör/grädde).

 

Recept hittar Du på Internet och en bra kokbok är ”Atkins Kokbok”

 

 

· Är du överviktig?

 

· Är Du trött  och energilös?

 

· Har du reumatiska besvär?

 

· Lider du av dyslexi?

 

· Har du fått dåligt minne?

Maten tillagas med smör och kallpressade oljor

Högfett- och Lågkolhydratkost

 

Hjärtat och blodkärlens hälsa

Temat kolhydrater och hjärt- och kärlsjukdomar är nära knutet till varandra. En intressant studie från Harvard 2004 visade att ju mer kolhydrater deltagarna åt, desto mer ökade förträngningarna i deras kranskärl.

 

Praktiskt taget alla hjärtinfarktpatienter har en störning i blodsockeromsättnngen vilket tyder på att högt blodsocker spelar en avgörande roll för utvecklingen av hjärtinfarkt.

Hjärt- och kärlsjukdomarna sjunker till nära noll med lågkolhydrat-högfett kost, och om man inte äter så mycket blodproppsbildande omega 6 och margariner behöver man oftast inte heller äta blodförtunnande mediciner

 

Fettets betydelse för ett friskt hjärt- och kärlsystem

Genom forskning förefaller det som om margariner är den i särklass största boven när det gäller hjärt- och kärlsjukdomar.

 

Professor Göran Berglund skriver i Läkartidningen i dec 07 ”Senare års forskning har inte kunnat stödja hypotesen att höga intag av totalfett eller mättat fett utvecklar hjärt- och kärlsjukdomar eller cancer. Studier har däremot visat att ökad risk finns vid intag av fleromättat fett och transfetter”.

 

Kolesterol

Kroppen har sitt eget system för att tillverka och reglera blodfetterna. Får man för lite kolesterol i kosten ökar kroppen sin produktion. Att kolesterolet skulle öka av en kost rik på animaliskt mättat fett och att risken för hjärtinfarkt därför skulle öka är ytterligare en av etablissemangets ovetenskapliga och falska myter.

 

Egenvård

Genom att skaffa egen kunskap om kostens betydelse för ett friskt hjärt-och kärlsystem kan du förebygga ohälsa.

 

 

Referenser: www.lakartidningen.se - http://blogg.passagen.se/dahlqvistannika

 

De livsnödvändiga näringsämnena

 

Protein

Protein betyder ”det viktigaste”. Protein är kroppens byggstenar och ingår i vävnadscellerna. Hormoner, enzymer och delar av immunförsvaret består av protein. Protein byggs upp av ett 20-tal aminosyror och en del av dem måste tillföras via maten. Protein finns i kött, fisk, fågel, ägg, bönor, linser, ost och mjölk.

 

Enzymer

Enzymer är oberoende proteiner som har en speciell roll att fylla. De är nödvändiga för alla kemiska reaktioner som händer i kroppen. Ingen vitamin, mineral eller hormon kan göra något arbete utan enzymer. Enzymer finns i okokt mat, t ex råa grönsaker (de förstörs vid upphettning).

 

Kolhydrater

Kolhydrater är socker och stärkelse. Stärkelse är kedjor av sockermolekyler. Stärkelse börjar spjälkas till socker av enzymer redan i munnen och blir blodsocker i blodet lika fort som socker. Man bör välja s.k. långsamma kolhydrater till vilka räknas linser, bönor, ärtor, de flesta råa grönsaker som växer ovan jord, bär och fullkornsprodukter.

 

Fett

Fett ger kroppen energi i koncentrerad form och lagras i fettväven som energireserver. Fettväven är dessutom värmeisolerande och ger skydd åt de inre organen. Bra fett är smör, kokosfett, kallpressade oljor som olivolja och rapsolja.

 

Vitaminer

Vitaminer är organiska ämnen som i små mängder är livsnödvändiga för organismen. Endast få av dem kan bildas av kroppen och därför tillförs de genom kosten. Vitaminer finns i grönsaker och animaliska produkter.

 

Mineraler

Mineraler är oorganiska ämnen vilket betyder att de inte kan skapas av levande organismer. Växter måste extrahera mineraler ur jorden och vi måste extrahera dem ur den mat vi äter.

 

Vatten

Vatten, ett viktigt näringsämne. Vatten är det grundläggande lösningsmedlet för alla matsmältningsprodukter och väsentligt för utförseln av avfallsprodukter.

 

Det finns ingen rekommenderad mängd vattenintag eftersom vätskeförlusten varierar med klimat, förhållanden och individ, men under normala omständigheter anses fyra till sex glas om dagen vara lagom.

 

 

.

Homeopathuset