|
Kolhydrater Kolhydrater är ett måste för optimala prestationer eftersom den ger maximal glykogeninlagring.
De kolhydrater som hästen utfodras med lagras som glykogen i musklerna och levern. En liten mängd finns i blodet i form av glukos.
Under intensiv träning är musklerna beroende av glykogen och glukos som bränsle. Även om kroppen kan använda fett som bränsle vid prestationer kan fett inte ge bränsle snabbt nog vid intensiva kraftansträngningar.
Ju större depåer som finns av glykogen och glukos desto längre kan hästen springa innan tröttheten sätter in.
Till skillnad från fettdepåerna i kroppen som kan frisätta nästan obegränsade mängder fettsyror är kolhydratdepåerna små. De är helt tömda efter 1½ till 2 timmars hård träning.
Att kolhydratdepåerna tar slut på detta sätt kallas ofta för att "hästen stannar på upploppet". Blodsockret börjar sjunka vid denna punkt.
Kolhydrater har en särställning i hästens kost. Glukos, den enklaste kolhydraten, är essentiell (livsnödvändig - måste fås med kosten) för hjärnan, de röda blodkropparnas syretransporterande förmåga och det växande fostret. Det är dessutom den främsta energikällan för musklerna vid fysisk ansträngning.
Kolhydrater är en livsviktig energikälla för hästen, men alla kolhydrater är inte lika - hästen måste ha kolhydrater som passar det arbetsområde den har.
Stärkelse är en kolhydrat liksom socker och vissa typer av fibrer. Stärkelse är naturens reservförråd som skapas av solen, koldioxid och vatten. Byggstenen i stärkelse är glukos.
Den enklaste formen av kolhydrater är en enkel sockermolekyl som kallas monosackarid (mono betyder en och sackarid betyder söt). Glukos är en monosackarid som finns i födan (som ren glukos eller som byggstenen stärkelse) och den vanligaste energikällan för cellerna.
Om två monosackarider kopplas samman blir resultatet en disackarid (di betyder två). Sackaros, eller vanligt strösocker, är en disackarid liksom laktos, mjölksockret. Disackarider har en positiv effekt på blodets insulinnivå.
Pancreas funktion Pancreas är kopplat till hästens personlighet, fysiska styrka och prestationsförmåga. En väl fungerande pancreas ger hästen stark vilja och mycket bra energiupplagring i musklerna.
Pancreas har två funktioner, dels att producera enzymer, dels att insöndra hormonerna insulin och glukagon. De båda hormonerna medverkar till att reglera blodsockret.
Glukagon får blodsockret att stiga genom att stimulera levern att bryta ner stärkelse till socker som går ut i blodet.
Insulin får blodsockret att sjunka genom att befrämja upptag av glukos i vävnaderna. Alltså: Pancreas hormoner omvandlar, tillsammans med levern, kolhydrater till glukos. Glukos är den viktigaste transportformen av kolhydrater i blodet och cellernas centrala energikälla. Adinosin-Tri-Phosphat (ATP) fungerar som cellernas energilager.
Glukos lagras i levern och i musklerna tillsammans med syre och det som inte förbränns omvandlas ytterligare och lagras i form av fetter i fettvävnaden
Hästens energilager utnyttjas olika beroende på hur hårt och länge musklerna får arbeta samt hur vältränad hästen är.
Vid en kortvarig (mindre än 2 minuter) prestation erhåller kroppen energi genom anaerob (utan syre) spjälkning av glukos.
Vid prestation längre än 2 minuter är det de aeroba (med syre) processerna i kroppen som dominerar energiomsättningen. Glukos- och syrelagrens storlek i musklerna kan vara avgörande för prestationsresultatet. När hästen är i vila och vid måttligt tungt muskelarbete används fett som bränsle.
Vid prestationer som tar mer än 1 1/2 - 2 timmar, och när glukosförrådet är slut, övergår kroppen till fettförbränning. Tempot måste då sänkas eftersom fett kräver mer syre än kolhydrater för sin förbränning.
När glukosförrådet tar slut sjunker blodsockerhalten vilket försämrar hjärnans och nervsystemets funktioner.
Musklernas Energiförsörjning Skelettmuskulaturen är den tvärstrimmiga muskulatur som står under viljans inflytande och som utför det arbete vilket ger kroppen dess rörlighet.
Skelettmuskulaturen är hästens energikälla. Näringsämnen förs till musklerna från ämnesomsättningen via blodcirkulationen. Musklerna tillverkar det bränsle som tillför energi. En hästs skelettmuskulatur är mycket väl utvecklat och specialiserat på snabbhet. Detta eftersom hästen i naturligt tillstånd är ett flyktdjur.
Muskelstyrkan kan ökas genom träning (som gör muskelfibrerna tjockare), men det går inte att öka antalet muskelceller.
Varje enskild muskel innehåller tre typer av muskelfibrer. Dessa muskelfibrer hålls samman av bindväven. Det är också bindväven som håller muskeln på plats.
Typ I-fibrer är långsamma och uthålliga Denna typ av muskelfiber arbetar långsamt, men de kan arbeta länge innan hästen blir utmattad. Dessa långsamma muskelfibrer bryter ner fett och glukos, som omvandlas till energi tillsammans med syre (aerobisk metabolism).
Denna process bildar slaggprodukterna – koldioxid och vatten.
En häst som tränas i långa pass i långsamt tempo eller som drar tunga lass använder huvudsakligen dessa muskelfibrer. Energiproduktionen är beroende av en konstant tillförsel av syre (aerobiskt arbete).
Typ IIA-fibrer är snabba och uthålliga Dessa fibrer har utvecklats för att ge hästen både snabbhet och uthållighet. Typ IIA-fibrer använder syre för att omvandla glukos till energi (aerobisk metabolism).
Bildar slaggprodukterna – koldioxid och vatten.
Med rätt typ av träning kan hästen omvandla Typ IIB-fibrer till Typ IIA-fibrer till upp till fyra års ålder. Trav- och galopphästar har proportionellt sett höga värden av Typ IIA-fibrer (aerobiskt arbete).
Typ IIB-fibrer är mycket snabba och tröttnar fort Denna typ av fibrer är stora och väldigt snabba. De tillverkar energi utan att använda syre (anaerobisk metabolism).
Anaerobisk nedbrytning av glukos bildar slaggprodukten mjölksyra. Mjölksyrenivån i muskeln höjs under arbete och detta påskyndar utmattning av muskeln.
Tävlingshästar använder Typ IIB-fibrerna på t ex upploppet, när de ger det ”sista” av sina krafter (anaerobiskt arbete).
En vältränad häst drar få andetag under denna fas (när den använder Typ IIB-fibrerna) trots den stora energiförbrukningen. Detta ger en ”syreskuld”. Efter löpet är det därför vanligt att hästarna, för att ersätta det förbrukade syret, andas häftigt (blåser) under en kortare period.
Unghästar under träning omvandlar en stor del av Typ IIB-fibrerna till Typ IIA-fibrer.
Energiupplagring i musklerna för trav- och galopphästen Den normala utfodringen: Hästen bör utfodras med betfibrer, hel havre (med det fettinnehåll som lämpar sig bäst för ras), hö och vatten samt Minesyl 1 skopa morgon och kväll.
Dagen före tävling: Minesyl: 2 skopa 3 ggr dagligen Ferrosyl: 2 skopor 3 ggr dagligen Hö (timotej) Hel havre Betfibrer
Ge inte melass
Tävlingsdagen 1 kg hel havre ca 2 – 4 timmar före tävling Ferromin 1 skopa Vitomin-E 1 skopa
Timmen efter loppet… Minesyl 2 skopor Ferrosyl 2 skopor Glucosafor 2 teskedar Melass Betfibrer
….och 48 timmar efter tävling: Minesyl 2 skopor 3 ggr dagligen Ferromin 1 skopa 3 ggr dagligen Glucosafor 2 tesked 3 ggr dagligen Hö med högre proteinvärde (blanda timotej och alfalfa) hel havre, betfibrer, melass och vatten
Obs betfibrer är inte betfor.
Betfor innehåller melass och melass är snabba kolhydrater medan betfibrer är mellansnabba kolhydrater
Dag 3 Tillbaka till den normala utfodringen
Kraft från kolhydrater Utfodring före ett lopp skall innehålla kolhydrater med långsam till medelsnabb förbränningshastighet vilket ger en jämn blodsockernivå
Den första utfodringen efter ett lopp bör innehålla kolhydrater som har en hög förbränningshastighet vilket garanterar en effektiv glykogeninlagring
Hel havre har en långsam nedbrytningshastighet
Det innebär att en liten och konstant mängd glukos tas upp i blodet medan den fysiska aktiviteten pågår vid utfodring 2-4 timmar före loppet
Kolhydrater från laktospulvret tas upp medelsnabbt och har en stabil effekt på blodsockret.
Återuppbyggnad Glykogeninlagringen i musklerna går snabbast den första timmen efter loppet
Melass har en snabb förbränningshastighet och passar därför bäst efter tävling
Melass fyller snabbt glykogendepåerna i muskler och lever
Protein Upp till 48 timmar efter loppet reparerar kroppens system de skador som aktiviteten har orsakat i muskelfibrerna
Under vilodagarna efter tävling är proteinet en viktig del i uppbyggnadsfasen
Extra proteinrikt hö tillsammans med Minesyl och Glucosafor skapar tillsammans en muskeluppbyggande effekt
Fett/Olja Fett innehåller inga fibrer utan är en mycket koncentrerad energikälla Fett kan enbart användas aerobiskt (med syre) Tillskott av olja i kombination med kolhydrater som har hög förbränningshastighet sätter ner hästens kapacitet
|
|
Prestationsutfodring Den normala utfodringen: Hästen bör utfodras med betfibrer, hel havre (med det fettinnehåll som lämpar sig bäst för ras), hö och vatten samt Minesyl 1 skopa morgon och kväll.
Dagen före tävling: Minesyl: 2 skopa 3 ggr dagligen Ferrosyl: 2 skopor 3 ggr dagligen Hö (timotej) Hel havre Betfibrer Ge inte melass
|
|
Tävlingsdagen 1 kg hel havre ca 2 – 4 timmar före tävling Ferromin 1 skopa Vitomin-E 1 skopa |
|
Minesyl, Ferrosyl och Vitomin E |
|
Återuppbyggnad Glykogeninlagringen i musklerna går snabbast den första timmen efter loppet
Melass har en snabb förbränningshastighet och passar därför bäst efter tävling
Melass fyller snabbt glykogendepåerna i muskler och lever |
|
Minesyl, Ferrosyl och Glucosafor |
|
© Homeopathuset Söderström AB, Vedtjära 322, 826 61 Söderala Tel: 0270-28 80 00, Fax 0270-28 79 16. E-post: info@homeopathuset.se 2012-01-02
|
|
Homeopathuset Söderström, det naturliga valet för Din Häst |
|
Välkommen till |
|
Det Naturliga Valet för Din Häst |