Homeopathuset Söderströms Nyhetsbrev

Kan hästen reglera kropps-temperaturen om utfodringen ökas när det är kallt?

Så här fungerar hästens matsmältning

Kortfattat så är hästens kropp specialanpassat för att utnyttja gräs (strå/grov-foder) även ett med ett lågt energiinnehåll. (ett sådant hö är perfekt att fodra hästen av med fri tillgång utomhus. förutom den normala fodergivan av ett hö med ett bra näringsinnehåll).

Eftersom hästens magsäck är liten i förhållande till kroppsstorleken ( 8-10liter) betyder det att hästen endast klara av att äta små portioner åt gången. Hästen har dock ett stort tugg och näringsbehov som gör att den bör i stort sett ha fri tillgång av grovfoder eller att den åtminstone får äta ca 18 timmar / dygn.

Hästen är en grovtarmsjäsare, det innebär att den i sin grovtarm har mikroorganismer som genom jäsning bryter ner strukturella kolhydrater som cellulosa, hemicelluslosa och pektin. Vid jäsningen bildas fettsyror som hästen sedan använder som energikälla.

Fodrets totala passagetid genom matsmältningen är 35-50 timmar. Har hästen fri tillgång till grovfoder, som när den är på bete, gör den inte längre uppehåll än 4 timmar när den betar.

Om hästen är utan mat en längre tid fräter magsyran på magsäckens slemhinna. Grovfoder absorberar mycket magsyra vilket minskar risken för frätskador på magslemhinnan.

Snabba ändringar av fodret ger en försämrad jäsning. Det tar flera veckor för mikroorganismer att ställa om sig till en ny foderstat. Vissa arter måste hinna föröka sig för att kunna bearbeta fodret. Den störst risken för allvarliga tarmproblem och feljäsning är om ett stärkelserikt foder (spannmål) ökas hastigt.

Den snabba jäsningen ger stora mängder mjölksyra vilket leder till att pH värdet sjunker snabbt, vilket i sin tur kan skada tarmslemhinnan och mjölksyra går ut i blodet, det kan ge allvarliga konsekvenser.

Lågt pH gör dessutom att många tarmbakterier dör vilket ger störningar i tarmfunktionen, det frigörs även gifter från de döda bakterierna vilket kan orsaka störning av blodcirkulationen. Resultatet kan bli kolik, fång eller blodcirkulationskollaps.

Salivens funktion är att blöta upp fodret så att det går lättare att svälja, vissa körtlar producerar en slemrikare saliv som smörjer fodret så att det lättar glider förbi matstrupen. Ett foder som hästen snabbare tuggar sönder (ensilage, kraftfoder) gör att hästen producerar mindre saliv och det ökar risken för att hästen får sk foderförstoppning.

En medelstor häst producerar 10-30 liter saliv per dygn!!

Tiden hästen får tugga har också betydelse för dess mentala hälsa, många hästar som får äta / tugga för kort tid per dygn utvecklar ofta beteendestörningar såsom krubbitning eller vävning.

Magsäcken

Från foderstrupen vidare till magsäcken passerar fodret i ungefär samma takt som det kommer in. Så länge hästen får äta långsamt och tugga sitt grovfoder fungerar matsmältningen, men om hästen får äta av ett foder som går snabbt att tugga, eller ett foder som sväller eller jäser uppstår problem i framför allt magsäcken vilket innebär att den kan spricka.

I magsäcken skall fodret bearbetas och en viss jäsning av stärkelse och bildning av mjölksyra sker i den övre delen av magsäcken.

I den mittre delen avsöndras magsaft, det är ett ämne som och innehåller matsmältnings-enzymer vilket delar foderproteiner i mindre delar. Födan spjälkas ytterligare i tunntarmen. I den mittre delen av magen är pH så surt att eventuella bakterier dör. Ytan på fodret fräts sönder så näringsämnena frigörs. I den nedre delen av magsäcken sjunker pH värdet och avbryter all jäsning av fodret, protein nedbrytningen fortsätter dock.

I den allra sista delen av magsäcken blandas så fodret ihop igen närmast tunntarmen och passagen från magsäcken till tunntarmen tar ca 1-5 tim.

Tunntarmen

Vartefter hästen äter portioneras fodret ut i tunntarmen, magsäcken töms dock aldrig helt vid normala utfodringar. I den första delen av tunntarmen tillsätts enzymer och galla. Bukspottkörteln producerar bland annat enzymet amylas som spjälkar stärkelse i t.ex spannmål.

Enzymproduktionen från bukspottkörteln är relativt lågt hos hästen vilket innebär att den bara kan bara äta en viss mängd spannmål (stärkelse) per måltid. I tunntarmen stannar fodret endast 1,5 tim.

I naturen äter hästen aldrig mycket stärkelse, om hästen äter för mycket stärkelse passerar den osmält vidare till grovtarmen där den kan orsaka störningar i jäsningsprocesserna. I dag finns forskning gjord på SLU av Anna Jansson som visar att sporthästar klarar sig på ett näringsrikt hö! Det är också den bästa födan för hästens matsmältning och välbefinnande.

Enzymet amylas räcker till att spjälka motsvarande 0,4 kg havre/100 kg kroppsvikt och fodertillfälle, det vill säga att en häst som väger 500 kg bör få högst 2 kg havre per fodertillfälle (majs och korn bör inte finnas i en hästs utfodring på grund av det höga stärkelseinnehållet).

Man bör också komma ihåg att detta gäller vid ökning och sänkning av spannmålsgivan, öka oc sänk med högst 200 g/dygn.

Bukspottkörteln producerar även andra enzymer som bryter ner proteiner, fett och kolhydrater men även här är koncentrationen av enzymer mycket låg. Bukspottkörteln producerar även ett enzymet lipas som bland annat spjälkar fett.

Eftersom hästen inte har någon gallblåsa så samarbetar lipas ihop med galla att bryta ner fett i fodret men det kan bara brytas ner fett i ytterst små mängder. Om hästens lever är frisk kan den bryta ner högst 0,7 - 1 g fett/kg kroppsvikt och måltid, alltså ca 3 - 5 hg per utfodringstillfälle för en häst som väger ca 500 kg.

Grovtarmen

De näringsämnen som inte brutits ner och tagit upp i tunntarmen går vidare till grovtarmen där mikroorganismer jäser dem till kortkedjiga fettsyror (förkortas SCFA) syrorna tas upp i den takt de bildas och används som energikälla och byggstenar av hästen. På en normal grovfoder baserad foderstat får hästen ca 75% av sin energi som SCFA från grovtarmen, medan den från en mer kraftfoderinriktad foderstat får ca 50%.

Blindtarmen

Huvuddelen av den mikrobiella nedbrytningen sker i blindtarmen och i stora kolon. Hos en stor häst rymmer blindtarmen 25-35 liter, men den största jäsningskammaren är stora kolon, som kan rymma tre till fyra gånger så mycket material. I blindtarmen stannar fodret 15-20 tim.

Ändtarmen

Efter ca 30-45 timmar i grovtarmen passerar de osmälta foderresterna ut i ändtarmen, där de ligger 1-2 timmar. I lilla kolon straxt före ändtarmen återresorberas vatten, så att ts-halten i den träck som avges blir ca 25-30%. När hästen blir skrämd eller upphetsad så avger den träck innan denna vatten resorption helt avslutats och träcken blir då tillfälligt lös.

Munhålan

Nerbrytningen av fodret startar i munhålan där det tuggas effektivt ner till så små partiklar som 1,6mm (två tredjedelar av partiklarna i hästens magsäck är mindre än 1mm) Grovfoder tuggas ca 3000-3.500 gånger per/kg, kratfoder/spannmål tuggas ca 800-1.200 gånger per / kg.. vid tuggningen i munhålan stimuleras 3 st stora spottkörtlar att producera viktig saliv.

Det ar viktigt att hästen får tugga. Hästen tuggar torrt hö längre än den tuggar pellets, hösilage/ensilage.

Grovfodret = Hö

Vi förespråkar vanligt torrt hö till hästen, så när vi pratar om grovfoder menar vi alltid vanligt hö.

Ni som har kontakt med oss här på Homeopathuset vet att vi alltid tjatar om foder men framförallt att det är av yttersta vikt att hästen får ”äta som en häst” det vill säga att den får tugga och äta sitt grovfoder med fri tillgång eller att hästen utfodras ofta under dygnet med grovfoder.

Men vi skall ändå försöka förklara hur man räknar ut hästens underhållsbehovet..

Med underhållsbehov menas att fodermängden avses till en häst som inte arbetar, det är en minimigiva och inte en idealgiva. Idealgiva = fri tillgång.

Underhållsbehovet av energi täcks av ett grovfoder som motsvarar 1,5-2% av hästens kroppsvikt (vilket motsvara ca 6 kg till en häst på 500kg), eller 1,5-2 kg ts per 100 kg kroppsvikt.

Så om ni fodrar med ett blötare hösilage måste naturligtvis öka grovfodermängden eftersom ts blir mindre i ett hösilage.

KOM IHÅG ATT DETTA ÄR UNDERHÅLLSBEHOVET!!!!

Sedan får man lägga på extra för hästar som går ute i kyla, eller hästar som går ute på lösdrift året runt.

Digivande ston och hårt arbetande hästar har ett stort energibehov och behöver ett grovfoder med mycket stort näringsinnehåll. Detta gäller även växande unghästar..

Är det så att fri tillgång = fet/bukig häst??

Enligt ny forskning gjord på SLU av docent Anna Jansson, där syftet var att kontrollera om sporthästar klarar sig på ett grovfoder med högt näringsinnehåll och inget kraftfoder (vilket visade sig fungera ypperligt, läs om forskningen på SLU hemsida) där det visar sig att hästar som åt stora mängder grovfoder ökade i vikt med högst 3-5 kg!!!

Är man ändå inte övertygad eller att man har en häst som har låg ämnesomsättning så kan man köpa in fjolårets hö och stödfodra med. Ett hö som inte har så högt näringsinnehåll men som ändå håller en hög kvalitet.

Värmeförlust kräver mer foder

När hästen förlorar mer värme än den producerar måste den öka ämnesomsättningen för att producera extra värme.

Värmeproduktionen förbrukar då energi som skulle ha använts för t ex tillväxt eller muskeluppbyggnad. Det innebär att unghästar växer långsammare vid sträng kyla. Vuxna hästar bryter ner kroppsfett för att få energi till värme och tappar så småningom hull.

Det innebär att hästen behöver extra foder för att kompensera den ökade värmeproduktionen. Energibehovet för en häst på 500kg ökar med ungefär 1,2 MJ(energi) per /dag för varje grad som omgivningstemperaturen sjunker och det motsvarar ca 0,15 kg hö.

En ridhäst som utfodras för arbete behöver alltså ca 1,5 kg (10grader C x 0,15 kg) hö extra per dag om den större delen av dygnet vistas i en temperatur på -25 grader och vindstilla eller i regn och blåst med motsvarande kyleffekt. (dvs att det kan vara -7 ute men det blåser och regnar/snöar det ger samma kyleffekt som vid vindstilla och -25 grader).

En ”vinterklippt” häst fodrar också ökad fodergiva för att kompensera värmeförlusten.

Det är viktigt att hästen har ett täcke och fri tillgång till hö när den är ute i hagen vintertid.

Höbärgning på ”gammalt vis”

Tips

För att inte din häst skall frysa

· Lägg på den ett täcke när den vistas i hagen.

· Släpp inte ut hästen törstig.

· Fodra aldrig med fruset hösilage

· Fodra med hö när hästen är ute för den håller värmen när den äter.

· Om hästen vistas ute under en längre period är det viktigt att det finns vindskydd.

· Stallet måste inte vara varmt , det är däremot viktigt att det är torrt och har bra ventilation samt hästen har en torr halmbädd.

Bukig...