Huden - ett avgiftningsorgan

Hudytans pH-värde är surt genom svettkörtlarnas funktion. I den sura miljön dämpas bakteriernas och svamparnas tillväxt.
Trots den sura miljön finns det gott om mikroorganismer som har anpassat sig till den sura miljön. Dessa mikroorganismer hjälper till att hålla sjukdomsframkallande mikroorganismer borta.
Allt för mycket tvättande med schampo påverkar hudens pH mot en basisk riktning och då får de sjukdomsalstrande mikroorganismerna en fördelaktig miljö och ett bättre fotfäste. Även hästens intimitetshygien skall till största delen låtas vara. För mycket tvätt och pillrande stör de goda bakterierna som håller området friskt.

Läderhuden
Läderhuden består huvudsakligen av bindväv med olika elastiska trådar som går i olika riktningar.
Här finns det rikt med blodkärl och överhuden försörjs genom diffusion, det vill säga, det sker ett genomsläpp av näringsämnen från cellerna och ut till överhuden.
Blodkärlen deltar i kroppens värmereglering och det cirkulerar normalt 5–10 gånger mer blod i läderhuden än vad dess försörjning kräver och huden fungerar på så sätt som blodreserv.
Både lungorna, nervsystem och hormoner (t ex adrenalin) reglerar hudens blodcirkulation. Vid chock tas blod från huden till de inre organen. Hudens talrika känselreceptorer, svettkörtlar och hårsäckar finns också i läderhuden. 

Underhuden
Underhuden består av ännu luckrare vävnad och är olika tjock på olika ställen på kroppen.
Underhudens bindväv bildar mellanväggar, så att fettvävnaden blir fjädrande och stötdämpande.
Fettet utgör en del av hästens energireserver och det har en värmeisolerande funktion. Fettinlagringen är också beroende av könshormonerna och speciellt viktig är ”hullet” hos stoet, det är av stor betydelse för hennes förmåga att bära fram ett föl.

En väg föra in och fyra vägar föra ut

Allt hästen äter kan bara tas in EN väg i kroppen, genom munnen. Men faktum är att kroppen är försedd med FYRA utvägar för av avfallsprodukterna vilket visar vikten av att toxinerna skall lämna kroppen så fort som möjligt och att det är här den största hjälpen skall sättas in.

Lunga, njurar, tarm och hud
De fyra avgiftande organen är lungorna, njurarna, grovtarmen och huden.
Via lungorna så sker ett gasutbyte; syre in och koldioxid ut, så sker den gasformiga avgiftningen. Lungorna reglerar också tillsammans med njurarna surhetsgraden, pH-värdet i vävnader och organ.
Njurarnas urinutsöndring är organismens viktigaste metod att befria sig från ämnesomsättningens vattenlösliga slaggämnen.
Via tjocktarmen avlägsnas de fettlösliga toxinerna från organismen via den fasta utsöndringen.

Huden utsöndrar svett, fettlösliga toxiner och urinsyra. Huden är kroppens största avgiftningsorgan. Fungerar de övriga tre så belastas inte huden med toxiner som kan orsaka hudsjukdomar. Hud, päls och hovar består alla i huvudsak av det strukturella proteinet keratin.

Pälsen

Pälsfällning - Pälssättning

På hösten och våren vet vi att hästen byter päls, men vad vi kanske inte tänker på är att den mest energikrävande fasen har pågått under en period. Vinterpälsen börjar sättas redan i augusti och pälsfällningen börjar i december.

Det som är mest krävande för hästen är att sätta vinterpäls. Det går åt energi och protein för att tillverka ny päls och hästen behöver en ökad fodergiva under den här perioden. Det går åt mer foder för att tillverka 1 kg päls än 1 kg mjölk eller muskler, det betyder att kroppen prioriterar pälstillväxten före muskel- och fettansättning.

På våren upptäcker många hästägare att deras hästar tappat både muskler och fett, när sommarpälsen kommer fram under den avfallna vinterpälsen. Det beror på att det kostar hästen både energi och protein att bygga upp ny päls.

Pälstillväxten prioriteras framför ansättning av muskler och fett i hästens kropp. Det är inte säkert att den vanliga foderstaten räcker till både päls och hull. När hästägaren upptäcker att hästen fallit ur är det ofta för sent, eftersom den nya pälsen börjar växa redan i december-januari. Det kan alltså vara klokt att öka fodergivan lite ungefär vid juletid. 

Hästägare upplever oftare att hästar får problem med ansättningen av sommarpäls än vinterpäls, trots att vinterpälsen blir både längre och tjockare. Det kan bero på att vinterpälsen börjar växa i augusti och då går många hästar fortfarande på näringsrikt bete. 

En signal om att hästen behöver få i sig fler byggstenar till pälsen kan vara om börjar äta träck på vårvintern. Träck innehåller bakterieprotein från döda tarmbakterier.

Det pågår många diskussioner på "nätet" om man behöver ge hästarna tillskott i samband med pälsfällning och pälssättning. Vår erfarenhet visar att det finns många hästar som reagerar kraftigt med t ex humörförändringar och den frommaste valack kan plötsligt bli ohanterbar under de här perioderna. En del hästar kan bli mycket ömhudade och lida ordentligt medans andra märks det inget särskilt på. 

Vi tycker att det är befogat att understödja de hästar som lider under de här perioderna med ett extra fodertillskott. Att göra livet drägligare för den känsliga hästen borde vara en prioritet. Att den inte skulle behöva extra B-vitamin motiveras med att det inte finns vetenskapliga belägg för detta. Hästar kan bilda sina egna B-vitaminer är en vanlig kommentar. Ja, hästar kan bilda B-vitaminer om den har en frisk tarmflora och en fungerande foderstat.
Det finns ett stort problem här och det är att hästarna ofta inte har en fungerande foderstat och att grovtarmsjäsningen inte fungerar tillfredsställande. Hästarna fodras i många fall med hösilage och en massa processade, sötade kraftfoder vilket innebär att bakteriepopulationen förändras och grovtarmsjäsningen inte fungerar optimalt. Det i sin tur innebär att hästen inte kan bilda B-vitaminerna i den omfattning de behövs eller ens kan ta upp övriga näringsämnen korrekt.

Lungorna är organ som är nära förbundet med huden, de kontrollerar huden kan man säga. Ibland kan det behövas att understödja även det organsystemet för att befrämja hälsan hos hästen. Kanske framför allt de klippta hästarna kan behöva det stödet.

Hovar

Skötseln av hästens hovar verkar ibland ha låg prioritet trots att de är en så viktig del av hästkroppen. Utan fungerande hovar är hästen obrukbar, oavsett hur bra gångarter den har, hur fort den kan springa eller hur högt den kan hoppa. Ett flertal hältor har sitt ursprung från hoven.
Det är mycket vanligt att hästarna är välryktade och i bra skick i övrigt men har vanvårdade hovar. Kanske får man intrycket av att det hårda hornet är oförstörbart. I själva verket är hoven hästens "andra hjärta". Innanför hornet, i mjukvävnaderna, är det en riklig blodförsörjning och genom hovmekanismen pumpas blodet upp i kroppen tillbaka till hjärtat.

Hovens inre består av hovben, strålben, kronben och en hel rad fästen för senor och ligament.
Balansen i hoven och dess vinklar påverkar hela hästen eftersom eventuella problem fortplantar sig uppåt i skelett och muskler. En häst som under längre tid belastar en liten del av hoven i stället för ett jämnt tryck över hela hoven får ett ojämnt slitage i någon led högre upp i benet.

Problem med hovarna tar ofta lång tid att läka och kan bli dyrt. Det är betydligt bättre att ge hästen god hovvård i förebyggande syfte. Försök etablera en bra kontakt med en duktig hovslagare eller hovvårdare och var noggrann med skonings- och verkningsintervallerna. Ha noggrann koll på hur hovarna slits och om de växer ovanligt fort eller sakta, om de ser friska ut eller har några speciella ränder, det är viktigt information om hur hästen mår.

Om du därtill har en travhäst så bör du veta att när den går maxfart, det vill säga 50 kilometer i timmen, så tar den två steg i sekunden. Både det vertikala nedslaget och under hovuppbromsningen är det stora krafter i rörelse. Bland annat bromsar hovens rörelse upp från 70 kilometer i timmen till 0 och hela stödvävnaden skall ta hand om kraften. Tänk dig då att hoven är felvinklad vilken skada det orsakar på vävnaderna upp genom lederna till bogarna. Man har kunnat se att nedslaget från en felaktigt verkad hov ger stötvågor som i sin tur kan orsaka lungblödning



PälsoHov 1,8 kg

Understödjer bra päls- och hovkvalitet

Silverlotion 250 ml

Mjukgörande lotion för utvärtes bruk

MSM 1,5 kg

MSM underhåller och reparerar celler och bidrar till snabbare återhämtning

Silversalva 50 ml

Mjukgörande salva för utvärtes bruk

Minesyl 4 kg

Vitamin- och mineraltillskott

Orsak

  • De vanligaste orsakerna till hud- och pälsproblem är dålig avgiftning från de övriga avgiftningssystemen. Är det försämrad avgiftning via lunga, tarm, och njurar innebär det att mycket av de toxiska ämnena utsöndras via huden.
  • När hästen har täcke både i stallet och utomhus kan inte huden andas, detta kan i sin tur orsaka svamp och andra infektioner.
  • Felutfodring
  • Mineralbrister
  • Misskötta hovar

Symptom

  • De vanligaste symptomen är klåda
  • Man- och pälsavfall
  • Eksem
  • Sår
  • Nässelutslag
  • Allergi
  • Felaktiga hovvinklar


Förebygg

  • Låt hästen vistas utomhus, helst utan täcke (om det inte är en gammal häst, en klippt häst eller att det blåser och är nederbörd).
  • Utfodra hästen med biologist anpassat foder, alltså bete på sommaren och torrt hö på vintern. En frisk häst tål gräs.
  • Ingen uppkokt säd (innehåller mycket histaminer) det orsakar allergi hos hästen.
  • Skaffa dig kunskap om hovvård.
  • Fodra hästen med naturliga tillskott.

För rådgivning: 0270-28 80 00 info@homeopathuset.se











Tillagd i varukorgen