Elektrolyter

Hypotalamus reglerar hästens törstimpuls och njurarna reglerar urinutsöndring, elektrolytbalans och pH-balans. Tillsammans reglerar dessa organ hästens vätskebalans och vid elektrolytbehandling störs den naturliga funktionen.
För hästar som är i hård träning räcker det inte med en saltsten. Det kan ta flera dagar innan de själva, genom att kroppen aktiverar natriumsparade mekanismer, har kompenserat saltförlusten och därför behöver den ersättas.

Salt är den enda mineral som inte återfinns i tillräckliga mängder i hästens naturliga föda (bete/stråfoder) om den arbetar och svettas. Man bör därför ge hästen fri tillgång till saltsten (ren saltsten) inne som ute. Men även här får man vara på sin vakt och inte överdosera. 

Att lära hästen dricka fysiologisk koksaltlösning verkar vara det bästa alternativet för att ersätta saltförlusten. Man kan börja med en svagare saltlösning.

Fysiologisk koksaltlösning består av 9 g vanligt koksalt per liter vatten, det ger samma koncentration som hos blodet. Givetvis skall hästen fortfarande erbjudas rent vatten i en hink vid sidan av koksaltlösningen.

Kväve bildas under nedbrytning av protein. Det utsöndras via urin i form av urea (ammoniak omvandlas till urea i levern och transporteras därifrån till njurarna). Ammoniak och kreatinin är slaggämnen från njurarna.

Kväve är en komponent av ammoniakbiprodukter. Ökad halt kväve i kroppen är toxiskt och kroppen eliminerar  det via njurar och urinvägar. Hästen dricker mer vatten för att möta upp behovet av extra urinproduktion. Ökad vattenförlust orsakad av urinutsöndring av kväve påverkar alla hästar i ett hett klimat, särskilt en tränad atlet. Om proteingivan är hög är det extra viktigt med mycket vatten. 

Kalium
En obalans i elektrolyterna kan uppstå om/när hästen kommer i en stressituation. I grovfoderanalyserna kan man se att kaliumvärdet är högt, alltså över 20 g/kg torrsubstans i nio fall av tio. 
SJV säger så här: ”Målsättningen med kaliumgödsling är att nå lönsam skördeökning samt att upprätthålla tillfredställande kaliumtillstånd i marken." Vid stora odlingsgivor av kalium störs balansen med andra näringsämnen, speciellt magnesium och detta är extra påtagligt vid odling av vall med hög andel av gräs. Vid näringsupptaget konkurrerar kalium och magnesium om utrymmet vid transporten genom rotsystemet. Ju rikare tillgången är på kalium desto bättre måste magnesiumtillgången vara för att växten inte skall lida brist på magnesium. SJV säger vidare att; "upp till 30 g kalium/kg torrsubstans är inget problem för djuren.”.

Friska njurar klarar urskiljningen av kalium efter kroppens behov och nivå men det krävs fri tillgång till vatten för att hästarna skall klara av att utsöndra överskottet via urinen. Det finns naturligtvis ett behov av kalium, mineralet fyller en funktion det skall vi inte glömma.


Renefor 1 kg

Understödjer friska urinvägar

ÖrtoSalt 3 kg

Himalayasalt mixad med brännässla och persilja

Makrosyl 4 kg

Understödjer nerv- och muskelfunktionen


Orsak

  • Pålagringar på kotorna som bl a orsakar spatt kan bero på att njurarna inte utsöndrar syror och salter och då väldigt vanligt är att det blir inflammationer. Problem i böjsenor och gaffelband är också vanligt framför allt i vänster bakben.
  • Ett surt pH orsakar också att hästen får problem med inflammationer i muskler, bindväv, ligament och senor.
  • Hästen kan även skjuta rygg och stöna när den skall kissa samt att den försöker kissa ofta.
  • Hästen kan också få väldigt ömma hovar på grund av att urinsyrorna samlas där (gikt) men oftast tror man att hästen har fått fång.
  • Om njurar och bisköldkörtlar är i obalans kan hästen utveckla njursten vilket kan leda till att urinvägarna blir tilltäppta och hästen ställer sig i kisställning utan att det kommer något och om hästen uppvisar de symptomen bör man låta en veterinär undersöka den.
  • Var också uppmärksam på hingsten/valacken och håll skapet rent från den gegga som bildas och som kan orsaka ”snoppsten” som gör att hästen får problem att kissa.
  • Eftersom njurarna är ett av fyra avgiftande organ och njurarna har fått en belastning så kan något av de övriga utsöndringsorganen få öka sin aktivitet. Huden, det allra största avgiftande organet, får ofta ta emot mer toxiner eftersom kroppen vill hålla de övriga inre systemen så friskt som möjligt. Istället ökar utsöndringarna via huden med diverse hudproblem som följd.
  • Nästan alla travhästar blir efter några starter "slitna" eller "får en reaktion", med ömma leder och muskler. Det är en kombination av försurning från mjölksyran och ökad belastning på rörelseapparaten. Njurarna har en viktig syra/basreglerande funktion.

Symptom

  • Tidiga tecken på njurbelastning är att hästen börjar dra vänster bakben (på grund av kramper i iliopsoasmuskeln), är öm i vänster sidas ryggmuskler och öm framför korset.
  • En stel vänstersida orsakar att hästen inte vill gå i vänster varv, inte tar vänster galopp så gärna samt och är stel i nacken.
  • Onaturlig slöhet, viktminskning och försämrad pälskvalitet är också tecken på nedsatt njurfunktion.
  • En vanlig orsak till njurbelastning är att hästen inte dricker tillräckligt med vatten.
  • Äter hästen torrhö behöver den dricka ordentligt men går den på bete får den i sig relativt mycket vätska via gräset och kan därför dricka mindre. Om det är varmt ute och hästen motioneras och svettas mycket behöver den mer. Allt är relativt och man får utgå från vad hästen gör för hur mycket den bör dricka.
  • Hästen utfodras med för höga halter kalium.

Förebygg

  • Det grundläggande är att göra en grovfoderanalys och därifrån utgå vad hästen behöver och OM något behöver läggas till.
  • Grovfodrets proteinhalt och proteinkvalitet påverkas av vilken art av växtslag som ingår, vilken mognadsgrad växtslagen har vid skördetidpunkten och var i landet det odlas. De växtslag som vanligen används i grovfoder till hästar är gräs och baljväxter, skillnaden mellan dessa är att proteinhalten generellt är högre i baljväxter än i gräs. Vanliga grässorter som ingår i grovfoder till hästar är timotej och hundäxing och de baljväxter som vanligen ingår är lusern och klöver.
  • För att ta reda på grovfodrets näringsmässiga sammansättning och för att kunna göra en lämplig foderstat behöver grovfodret analyseras. I analysen är just innehållet av protein en av de viktigaste komponenterna. Genom en analys framkommer det om foderstaten bör kompletteras med något annat foder för att uppfylla hästens näringsbehov och därmed även proteinbehovet.
  • För att beräkna det totala proteinbehovet hos hästar undersöker man först vilket underhållsbehov den har och sedan eventuella tillägg för tillväxt, dräktighet, digivning eller arbete.
  • De hästkategorier som har största proteinbehovet är växande unghästar samt dräktiga och digivande ston. Unghästen har ett högt proteinbehov på grund av den snabba tillväxten och att de måste ansätta muskler och stödjevävnader. Proteinbehovet är störst under den första tiden av hästens liv och minskar sedan i takt med ökande ålder och avtagande tillväxt.
  • Den vuxna hästens underhållsbehov av protein definieras som mängden protein som behövs för att hästens grundläggande kroppsfunktioner ska fungera.

För rådgivning: 0270-28 80 00 info@homeopathuset.se

Mananalys



ÖrtoSalt 3 kg

ÖrtoSalt 3 kg

Himalayasalt mixad med brännässla och persilja

UNDERSTÖDJER HÄSTENS SALTBEHOV
Himalayasalt är ett naturligt mineralrikt och obearbetat salt. Vi har berikat saltet med brännässla och persilja. Det är två örter som är understödjande för de inre sekretoriska organen och njurarna. Produkten är framtagen särskilt med tanke på hästars behov av salt och för hästar som tränas och svettas mycket.
Himalayasalt är från saltgruvorna i Himalaya, där det bryts från bergsväggarna för att sedan krossas och siktas.
Himalayasalt är alltså utvunna mineraler från deponerade bergarter. Det är ett naturligt mineralrikt och obearbetat salt som innehåller spårämnen och mineraler. Det är speciellt rikt på magnesium. Saltet har en lätt rosa färg vilket beror på järnhalten i de berg där det bryts.
Himalayasaltet består av ungefär 98 procent natriumklorid och två procent andra mineraler. Det innehåller makromineraler som till exempel kalcium och fosfor samt spårämnen som zink och selen.
Genomsnittligt mineralinnehåll/kg himalayasalt: Natriumklorid 970 g/kg, Kal-cium 2290 mg/kg, Kalium 2140 mg/kg, Magnesium 998 mg/kg, Kisel 183 mg/kg, Järn 33,4 mg/kg, Zink 4,46 mg/kg, Mangan 1,52 mg/kg, Fosfor 1,49 mg/kg
Nässla och Persilja
Forskningen visar nässlans goda effekt på njurarna. Nässlan är en verksam diuretika (vätskedrivande) och stimulerar urinering varvid uppkomst av njursten kan motverkas. Man bör tänka på att tillgodose vätskebehovet.
Så varför persilja? Växten innehåller antioxidanter samt flera olika mineraler som järn, kalcium och fosfor. Dessa ämnen bidrar till att till exempel fett, som kan vara ogynnsamt för njurarnas funktion, enklare bryts ner.

Tillagd i varukorgen