Skelett
Skelettet, som hos hästen består av över 200 ben, kan liknas vid en stödjande ram som skelettmuskulaturen fäster vid. Det skyddar också inre organ.
Benvävnaden innehåller bland annat kalcium och fosfor och skelettet fungerar också som en mineralreserv då kroppen behöver extra mineraler. Vissa ben producerar även röda och vita blodkroppar i märgen.
Ben är elastisk levande vävnad, som bryts ner och byggs upp under hela livet.
Vid träning anpassar sig benets form och kvalitet till de krav som ställs. Detta sker även på vuxna hästar. Det tar emellertid mycket längre tid att träna upp ben än exempelvis muskler. Därför är benvävnaden mycket känslig för överträning.
Leder
Leder är de rörliga knutpunkterna på skelettet. De ger både stabilitet och rörlighet.
Där skelettbenen möts i en led (ledhålan) är benet klätt med ledbrosk och innesluten i ledkapseln. Ledkapselns yttersta delar består huvudsakligen av kollagena trådar.
Ledbrosk saknar nerver och blodkärl. Därför får det all sin näring från ledvätskan som finns inne i ledkapseln. Ledvätskan försörjer ledbrosket med näring och motverkar infektioner. Den smörjer också lederna vid rörelse.
I friska leder är friktionen mindre än mellan skridsko och is, endast en tiondel av vad man kan uppnå med kullager och smörjolja.
Bursor
I anslutning till leder, samt även på andra ställen, finns bursor (slemsäckar). De minskar friktionen mellan muskelsena och ben.
En bursa kan stå i förbindelse med ledhålan genom en gång, eller vara helt självständig. Bursan består av en bindvävskapsel och innehåller en vätska som liknar ledvätskan. Bursornas storlek varierar en hel del. De minsta är mikroskopiskt små medan de största har en diameter på flera centimeter. Inflammation i en bursa kan ge symptom, som vid en ledinflammation. När den blir inflammerad ökar den i volym och smärtar kraftigt.
Muskler
Hästens muskler är mycket välutvecklade och speciellt anpassade för snabba rörelser. Hästen saknar nyckelben så skulderbladet är helt fritt och därmed mycket rörligt. Skulderbladet ligger längs kroppssidan i frambenets axel och bidrar därmed till att förlänga steget och göra rörelserna elastiska.
Facian (bindvävshinnan) ger kroppen dess form, finns runt alla organ, ben, muskler, ligament, senor och nerver, ja fascian finns i hela kroppen. Fascians form växlar och är vanligtvis tunn men i extremiteternas leder kan fascian vara utformad som tjocka band. Ibland kan fascian fungera som muskelfäste och då är den tjock och kraftig.
Musklerna till exempel består av muskelfibrer och fascia. Själva muskelbuken omges av fascia, inuti muskeln finns längsgående fascia runt varje enskild muskelfiber, samt grövre fascia runt grupper av muskelfibrer. Eftersom muskelfilamenten inte sitter fast i varandra är det fascian som hindrar att en muskel inte ramlar sönder eller tänjs ut och skadas. Med sina glatta vita ytor och sin placering mellan musklerna underlättar fascian också musklernas glidrörelser mot varandra.
Tävlingshästens påfrestningar
När hästen travar i tävlingstempo uppskattas belastningen på nedslaget på framhovarna uppgå till ca 1 500 kg (1½ ton). Det går då en tryckvåg genom lungorna vilken orsakar chock i lungvävnaden och blödningar i lungorna kan uppstå.
Funderar du på att skicka in ett manprov så hittar du all information om hur du går tillväga här: MANANALYS