Foderöverkänslighet

Varför är hästarna så drabbade av ohälsa idag?

Foderfrågor det har blivit ett stort område och vi på Homeopathuset lägger ner mycket tid och energi på att prata om vikten av ett för hästen biologiskt anpassat foder eftersom de så kallade dolda foderämnesallergierna är den vanligaste orsaken till ohälsa hos hästen.

När hästen fortfarande levde fritt kunde den söka och äta av de örter den behövde för att uppfylla sitt näringsbehov. Idag är hästen beroende av människan för att få sina näringsbehov tillgodosedda och det har lett till att dagens hästar ofta ges olämpligt foder på grund av okunskap eller missriktad välvilja. Ytterligare en orsak är att en hel industri har vuxit fram som tillverkar och marknadsför olika typer av foder varav en del är totalt olämpliga som födoämnen till hästen. Hästägare bör söka kunskap om hur hästens matsmältningssystem fungerar och med den kunskapen som grund avgöra vad som är lämplig mat för en häst.

 

Biologisk anpassad föda

Vad är då biologisk anpassad föda? Är det pelleterat torrfoder som är ”unikt upphettat” (kokt, ångkokt, mikroniserat, hydrolyserat) innehållande bland annat jäst, vetefodermjöl, potatisprotein, olja, betmelass, fruktos och diverse blandad kokt säd samt en vitamin- och mineralmix?

 

”Unikt Kokningsprocess”

Människan är den enda art i världen som värmer upp sin mat, alla andra arter äter den rå, så även hästen! Kokt mat till hästen, säger man i reklamen, har genomgått en ”Unik Kokningsprocess”, eller är ”Microniserad” (upphettad) eller Hydrotermisk (kokt i vatten). Det enda unika, som vi ser det, är väl att hästarna har börjat få ”kokt mat”.

Det som händer med den kokta spannmålen är att enzymerna inaktiveras vid temperaturer över 40° C. Så den ”råkostdiet” som ar biologiskt naturligt för hästen innehåller enzymer som ar nödvändiga för att smälta maten, och de frigör vitaminer, mineraler och aminosyror och det är borta ur den kokta maten.

Den kokta säden omvandlas också från en långsam kolhydrat till en så kallad snabb kolhydrat. Snabba kolhydrater omvandlas fort till socker i kroppen och kan genom det påverka insulinfrisättningen negativt och hästens energiupplagring av glukos minskar. Fång och diabetes kan bli en biverkning av snabba kolhydrater.

Även hästens immunförsvar reagerar på den kokta maten, den genetiska koden säger: ”råkost” och så kommer det ”kokt mat”! Det ger signal till immunförsvaret vilket svarar med att utsöndra inflammations-producerande signalsubstanser. De här signalsubstanserna påverkar mastceller till ökad frisättning av bland annat histamin. Ökad frisättning av histamin orsakar en reaktion i magen med magkatarr och magsår som följd.

Immunförsvarets reaktion kan naturligtvis även leda till andra inflammatoriska sjukdomar hos hästen. Vilka symptom det kan leda till ytterligare beror på var hästen har sin svaga punkt. Om det är nervsystemet som är hästens svaga punkt kan det orsaka reaktioner där likväl som det kan ge led- och muskelsjukdomar. Kokt säd är också mycket syrabildande och ger hästen ett förändrat pH och symptomen på försurning blir oftast svullna och ömmande leder, njursten och mycket mer.

 

Jäst / Foderjäst

Det har blivit mycket vanligt att tillsätta foderjäst i många kommersiella hästfoder. Den troligaste orsaken till att man tillsätter jäst är nog av ekonomiska skäl därför att när ofarliga mikroorganismer får växa i ett födoämne, konsumerar de ämnen som andra organismer behöver för sin tillväxt. Detta gör att jäst (fermenterad) mat håller betydligt bättre än färsk.

Jäst tillsammans med utfodring av säd startar onaturliga jäsningsprocesser som kan orsaka ohälsa hos hästen.  När tarmens naturliga bakterieflora blir utslagen förändras också pH-värdet och det blir ytterligare en grogrund för sjukdomsframkallande mikroorganismer som då kan föröka sig okontrollerat.

Antikropparna är alltid på vakt mot föroreningar, svamp och bakterier som finns i fodret. Det är deras arbete att undersöka och neutralisera sådana produkter och framför allt stoppa deras försök att tränga igenom tarmväggarna och ut i blodet. Den oreda som skapas gör att många orena och giftiga ämnen eller ofullständigt behandlad föda kommer ut i blodet. Detta ökar belastningen på lever och njurar som måste filtrera bort dem. Gifterna kan gå med blodet mellan tarmen och levern 6 - 7  gånger.

Den extra belastningen som blir följden irriterar tarmväggarna ännu mer. Kolik, diarré och/eller förstoppning och fång är ofta de symptom som blir följden. Man kan säga att tarmen har blivit en ”krigsskådeplats”!

Jäst ”öppnar också dörren” för andra mikroorganismer t ex mögelsvampar.

När syret tar slut omkring jästen bildas i stället alkohol i form av etanol, det betyder att hästens gorvtarmsjäsning får funktionen av en "hembränningsapparat"

Läs mer om jäst till häst här

 

Hösilage

Ett stort problem med hösilage är att det oftast är förpackat i storbalar. Man ska inte räkna med att en bal, under vår och sommar, håller sig längre än tre till fyra dagar sedan den blivit öppnad.

Vid minusgrader kan balen hålla sig i ca en vecka.  Efter denna tid är hösilaget skämt.

En öppnad bal som börjar bli varm ska man se upp med, detta är ett tecken på att förskämnings-processen har satt igång.

Om det finns jäst (som kan se ut som ”vita prickar”, ”bomullsludd” eller ”spindelväv”) i balen då den öppnas ska man räkna med kortare hållbarhet.

Jästsvampar är relativt ofarliga men ändå oönskade i hösilage, eftersom jästen konkurrerar med mjölksyrabakterierna om näring. Detta ökar pH-värdet och försämrar konserveringen.

Jäst ”öppnar också dörren” för andra mikroorganismer t ex mögelsvampar. Fläckar som breder ut sig på större ytor och ser ut som spindelväv eller är luddiga och luktar är mögel. Det förekommer också värme i balen när den processen startat och då är hela balen otjänlig.

Man bör akta sig för att ställa ut en hösilagebal direkt på marken i hagen. Spillet blir stort och nedtrampat foder blir snabbt en härd av olika mikroorganismer som kan vara skadliga.

Om man har flera hästar i en hage är det stor risk att de hästar som har lägst rang får hålla tillgodo med det nedtrampade fodret, med allvarliga hälsoproblem som följd.

Risken för botulism ökar med utfodring av hösilage och en frisk häst vaccineras för att han skall kunna äta foder som kan bli sjuk av. Systematisk injicering av tungmetaller som finns i vacciner kan orsaka systemskador som t ex njur- och urinvägssjukdomar, allergier, abscesser, nervsjukdomar, långvariga muskel och ledsjukdomar.

 

 

Vetefodermjöl

Vete används som fodermedel till häst och det är väldigt stärkelserikt och orsakar störningar i grovtarmen. Vete är framodlat och förädlat för att främst användas som brödsäd. Kärnorna är små och hårda vilket gör att de måste malas eller krossas innan utfodring. Det vanligaste är att man inom hästsport använder kvarnbipordukter (vetekli, vetegroddar och vetefodermjöl) i utfodringen. Vete är lyseinfattigt (aminosyra) och bör därför inte ges till växande unghästar. I samband med pelleteringen hettas foderblandningen upp till minst 80 grader – temperaturer som innebär en ”säkerhetsspärr” mot t ex salmonellabakterier. 

Fodervetemjöl används som bindemedel tillsammans med melass för att hålla ihop pelletsen. Produkter som te x pellets kan innehålla ganska mycket fodervetemjöl och det är inte för hästens välmående alltså.

Från SLU säger man så här: "Vetefodermjöl är mycket finfördelat vilket kan bidra till störningar i mag-tarmkanalen

Ett forskarlag i Nederländerna har börjat undersöka om även hästar kan reagera på gluten. De spekulerar i om hästar med inflammatorisk tarmsjukdom skulle kunna vara glutenintoleranta då symtomen (viktminskning, återkommande kolik, lös avföring, nedstämdhet, ödem och glanslös hårrem) liknar de hos människor med celiaki. Under senare år har veterinärerna på hästkliniken på Utrechts universitet sett en ökning av inflammation i tarmen hos elithästar och då framför allt dressyrhästar (70 procent av fallen).

OBS

Upphettat vetegluten börjar bli farligt vid 100 grader då proteinet, sockret och fettet börjar klumpa ihop sig och blir då inflammationsverkande. Vid 130 grader bildas det akrylamid och vid 170-180 grader kommer det till hetrocykliska carciogena arminer. (Professor Stig Bingmark).

Läs mer:http://forskning.equinfo.se/#post163

 

"Kokt" Potatis

Potatisprotein är en biprodukt som kommer från utvinningen av stärkelse från potatis. Stärkelsen används framför allt i industriella sammanhang. Potatis innehåller mycket låga halter av protein, ca 2 procent, så det går åt mycket potatis för att tillverka ett kg potatisprotein. Det färdiga potatisproteinet däremot är mycket proteinrikt, 685 gram smältbart råprotein per kg foder och 13 MJ per kg foder. Potatisproteinet innehåller mer fosfor än kalcium, 4 respektive 1 gram per kg foder. "Potatis det gav man grisarna för att de skulle bli feta till julen".

För riklig proteinutfodring kan orsaka njurbelastning hos hästarna särskilt som de inte dricker så mycket vatten som de skulle behöva eftersom det i de flesta stallar idag sitter vattenkoppar som inte ger tillräckligt med vattenflöde så hästen kan dricka sig otörstig. Hög proteinutfodring och belastade njurar ger ofta njursten, muskel- och ledsjukdomar som följd.

Hästar är känsliga för förgiftning som utvecklas från en alkaloid (en kvävehaltig, organisk förening) som finns i potatis. Om en häst matas stora mängder rå avfalls potatis, kan denna alkaloid orsaka problem, bland annat, diarré, kolik, törst, brist på samordning, uttorkning och ansträngd andning.

 

FRAMSTÄLLNING AV POTATISSTÄRKELSE, POTATISPROTEIN OCH POTATISSAFT

Potatisstärkelse

• Vid mottagningen av potatisen tas ett stickprov för att kontrollera kvaliteten.

• Potatisen tvättas och oönskade beståndsdelar såsom sand, löv och stenar tas bort. För att förhindra överdriven skumbildning tillsätts ett skumdämpningsmedel (?) av livsmedelskvalitet.

• Den tvättade potatisen mals ner och en antioxidant tillsätts. (Har inte hittat ännu vad som används).

•Den malda potatisen separeras genom gravitationstekniker och det bildas potatisstärkelse-slam, potatissaft och potatispressmassa.

• Stärkelseslammet modifieras med hjälp av kemiska och/eller fysiska metoder och torkas till modifierad stärkelse.

• Stärkelseslammet hydrolyseras med syra (?) eller enzymer (?) och torkas till hydrolyserad stärkelse.

• Stärkelseslammet avvattnas och torkas till naturlig potatisstärkelse.

• Potatispressmassan avvattnas på ett mekaniskt tillvägagångssätt och blir till foderprodukten potatispressmassa.

• Standardprodukten bestående av potatispressmassa kan torkas ytterligare till torrpellets – torkad potatispressmassa.

 

Protein

• Potatissaften värms upp med hjälp av ånga och proteinkomponenterna koagulerar. För att förhindra överdriven skumbildning tillsätts ett skumdämpningsmedel (?) av livsmedelskvalitet.

• Det koagulerade proteinet separeras från potatissaften genom gravitationstekniker (centrifugering?).

• Proteinet torkas och blir till foderprodukten potatisprotein.

• Potatisprotein blandas med vatten och syra (?) för framställningen av potatisprotein (renat?).

• Blandningen som består av vatten och koagulerat protein raffineras (?) för att få bort glykoalkaloiderna som finns där naturligt från proteinet.

• Det raffinerade proteinet avvattnas med hjälp av gravitationstekniker (centrifugeras?).

• Det raffinerade proteinet torkas och blir till foderprodukten potatisprotein (renat).

 

Potatissaft

• Potatissaften värms upp för att förånga vattnet och framställa koncentrerad potatissaft. 

• pH-värdet kontrolleras och justeras med hjälp av pH-reglerare (?) under olika faser i produktionsprocessen.

Här kan du läsa mer om tillverkningsprocessen, hur man klassifierar risker och även hur man tillverkar vetegluten.

Ingen annan gröda är mer besprutad än potatis!!!!!

 

Olja

Det är inte bara mängden olja som gör hästen sjuk utan också typen av olja. Olja tillsätts i hästens foderstat för att minska dammrisken, som smörjning i tillverkningen, som bindemedel i pelleteringen, för att förhindra förändringen av ingredienserna i en blandning under tillverkning, som bärare för fettlösliga vitaminer och som hårmedel för att pälsen skall bli blank och mycket mer. 

Frånsett all den olja hästen får i sig ofrivilligt så utfodrar man också hästen med olja!

Sojaolja är den olja som det produceras mest av i hela världen, och mer och billigare lär den bli eftersom produktionen av sojamjöl till djurfoder ökar lavinartat. USA, Brasilien och Argentina producerar 75 % av världens soja. Av det är minst en tredjedel genmanipulerad och varifrån den mesta svenska importen kommer. 

Restprodukten efter extraktionen av sojaolja krossas det till ett mjöl och sojamjölet används i hästutfodringen. Sojaoljan innehåller mest extraktionsbensin och när det gäller livsmedelskvalitet försäkrar livsmedelsverket att 1 mg/kg är ofarligt. Det finns å andra sidan forskning på djur som tyder på motsatsen. Oljan innehåller också lösningsmedel och pesticider efter besprutning.

Näst efter soja är majs den gröda som genmanipuleras mest, särskilt i USA. Den mesta majsen blir djurfoder, och kött från djur som fötts upp på genmanipulerad majs behöver inte märkas. Majsoljan är till stor del en biprodukt vid framställning av stärkelse mm. Majs hör till de mest gödslade, besprutade och genmanipulerade grödorna. Majs och majsolja innehåller föroreningar från hexan och pesticider.

Forskning visar att den genmanipulerade majsen i djurfoder orsakar skador på vita och röda blodkroppar. Hexan (extratktionsbensin) klassificeras som miljöfarligt, brandfarligt och hälsoskadligt. Hexan kan bland annat orsaka nedsatt fortplantningsförmåga, kan ge lungskador vid förtäring och orsaka nervskador.

Utfodring med olja ger hästen lever och gallproblem med olika symptombilder som följd.

Nu finns det även olja i pulverform som är vattenlösnig och som har genomgått en "unik" kemisk process. Förmodar att det måste gå åt en hel del kemikalier för få att oljan i pulverform och vattenlöslig.

 

GMO

Enligt EU:s bestämmelser för avsiktlig utsättning i miljön av genetiskt modifierade organismer hade i maj 2004 8 sådana organismer godkänts för djurfoder. De grödor som godkänts är bland annat sorter av majs, raps, sojabönor och cikoria.

 

Betmelass

Betmelass är en energirik biprodukt från sockerindustrin och tillsatt för att hålla ihop pelletsen samt att lura hästen att äta eftersom den gillar det söta.

 

Modifierad stärkelse fruktos och glukos (stärkelsesirap)

Fruktos och glukos (modifierad stärkelse) är en biprodukt från sockerindustrin med liknande egenskaper som melass. Den består av 55 % fruktos och 45 % glukos. Innehåller mycket energi och har god smaklighet alltså sött och gott tycker hästen.

Djurstudier har visat att just fruktos (som även ingår i vanligt sockar) stimulerar nyproduktion av fett (feta hästar) högt blodtryck, dyslipidemi och insulinresistens. Liknande korttidsstudier på människor har bekräftat liknande förändringar. Stärkelsesirap kan ge fettlever med samma skador som hos en alkoholist. Levercellerna blåses upp som ballonger och sprängs och detta kan inte kroppen reparera själv. Allt socker kan ge höga kolhydratvärden, kan orsaka ökad LDL med inflammationer som följd, höjda blodfetter, diabetes, insulinresistens och fång.

 

Vitamin- och Mineralmix

Man kan dela in Mineraler i flera olika grupper. Det är baserat på upptagningsgraden hos organismen på det cellulära planet. En form är "grusmineraler" och metalliska mineralerna som inte kan inte tas upp till mer än 10 - 12 % av organismen.  Den här typen av mineraler används mest inom foderindustrin. Mineraler av den här typen lägger sig som asfalt efter tarmväggarna och orsakar sjukdomsbilder. Vitaminerna skall finnas i jästen säger man.

 

Alger

"Det finns några saker man bör vara medveten om ifall man funderar på att börja fodra med alger.

Alger innehåller HÖGA halter av jod, som kan orsaka jodförgiftning. Det kan göra att dräktiga ston aborterar eller att det föds föl med struma. Alger är havets reningsverk och innehåller ofta stora mängder tungmetaller - som inte är särskilt nyttiga och inte heller redovisas i innehållsförteckningen.

Alger är inte någon naturlig hästföda, då de inte är några "växter".  De kan vara encelliga djur, plankton och bakterier t ex men inte växter. Brunalgerna, tillhör protista, samma släkte som de mer bekanta amöborna och slemsvampar.

Enligt min definition av vad som är naturlig mat för hästen så är Alger inte mer naturligt att äta för en häst än t ex köttbullar. 

Alginsyran i algerna binder sig till tungmetaller, men om algerna växt där det finns t ex kadmium så är de smockfulla med det när vi ger det till hästen. Risken är då att algerna i stället avger sitt kadmium till hästen.

Brunalger koncentrerar också arsenik. Om man under lång tid ger en större mängd brunalger som växt i vatten där det finns arsenik kan det inte uteslutas att arsenikförgiftning kan uppstå.

Algerna återspeglar alltså miljön där de växt därför är det svårt att generalisera innehållet.

Att använda alger som mineral-, vitamin- eller aminosyrakälla verkar dock meningslöst. Det finns tillgång till många bättre sådana". Källa: Helena Handberg. Har inte kunnat säga det bättre själv därför citerar jag Helena H.

 

Tandhälsan hos hästen

Hästen får också problem med tänderna och inflammationer i tandköttet när den utfodras med hösilage, ”kokt mat” eller annat onaturligt utan tuggmotstånd.

När hästen har fått ”taggar” på tänderna brukar det ramla ut ”bollar” ur munnen.

Tänderna och tandköttet har blivit en grogrund för inflammationer vilket orsakar hästen mycket lidande. När hästen tuggar det biologiskt anpassade fodret; hel havre, hö och gräs mals det sönder mellan tuggtänderna. Tänderna slits jämna och fina och den tuggar bort ”taggarna”.

 

Ätställning

Se hur hästen gör när den går på bete, det är en naturlig ätställning, inte några hönät som är upphängda på ställningar så hästarna måste sträcka på halsen som en giraff för att nå maten.

 

Sjukdomar

Det är ett välkänt faktum att industriellt tillverkade kraftfoder understödjer den ökade trenden av magkatarr och magsår hos hästen. Andra problem är kolik, förstoppning, fång, eksem, foderknölar, näringsbrister, försurningar m.m.m. (med mycket mera). De kokade spannmålsprodukterna orsakar försurningar och ökad syrabildning i kroppen med svullna ömma leder och muskler och andra belastningar på rörelseapparaten. De "nya moderna" metaboliska sjukdomarna som PPIM, OOD, glutenintolerans mmmmmm

 

Ett foder kan inte bota en sjukdom

Ett foder kan inte bota sjukdomar säger SJV, men helt klart och tydligt är att ett felaktigt foder orsakar sjukdomar hos djuren.

Min undran är hur skall man gå tillväga; fodra för sjukdom eller hälsa?

 

Att fodra för ohälsa eller hälsa, det borde inte vara svårt att välja!

Olämpligt Foder

Hösilage
Mögel är vanligt i hösilage
Vaccinering
Bakjäst ingår i hästens "nya" foderstat och när syret tar slut omkring jästen bildas i etanol och hästens grovtarmsjäsning får funktionen av en "hembränningsapparat"!
Foderpotatis, potatis är den mest besprutade grödan!

Den stora mängden "snabba" kolhydrater som är tillsatta i fodren orsakar de nya "moderna" metaboliska sjukdomarna hos hästen

Melass
Fruktos

Vetegluten orsakar symptom hos hästen liknande glutenintolerans hos människan

Vetegluten
Mineralolja, ja det är samma som i bilarna
Majsolja / sojaolja, de mest genmanipulerade grödorna i världen
Sprayning av sojafält
Majsjkolvar som genmanipuleras (undrar med vad?)
Fiskolja har blivit vanligt att ge till häst!
Kokt säd
Metalliska mineraler, tas upp ca 10 % av organismen

Slutprodukt: Ett "nyttigt och välsmakande foder av högsta kvalitet"

Pelleterat foder till häst

Den nya typen av utfodring har bidragit till ett nytt yrke "Hästtandläkare"

Tandhälsan

Är de så nyttiga där de växer i världshavens soptipp

Alger, världshavens rengörare

När hästen betar i vilt tillstånd äter den från marken

Onormal ätställning

"Broileruppfödd" fullblod

Sto 2 år

Det var en mycket varm dag på en kapplöpningsbana i Kentucky och när hästarna visades upp så fick jag en mycket bra bild på hur en onormal proteinsvettning ser ut.

Den här hästen svettades inte alls annat än dessa två små rännilar på insidan av låren och hon är inte ens löddrig mellan bakbenen. Om hon hade haft en normal svettning över hela kroppen hade jag kanske inte reagerat på just de här rännilarna.

Eftersom jag vet hur de olika organsystemen är kopplade till olika områden på kroppen så drog jag slutsatsen att det var proteinbelastade njurar som orsakde just det här stoets onormala svettning, för övrigt blev hon också sist i loppet. Som man ser på bilden är hon ”välmusklad” (därav kommentaren om broileruppfödning)  och ser äldre ut än sina 2 år, det är enbart hennes ”fölsvans” som visar annat.