Havtorn

Den mängd blod som pumpas ut per hjärtslag kallas hjärtats slagvolym. Hjärtats vänstra kammare pumpar blodet via aorta, ut i stora kretsloppet som försörjer så gott som alla celler. Hjärtats högra kammare pumpar blodet ut i lilla kretsloppet, via lungpulsådern till lungorna. I lungornas kapillärer syresätts blodet, som sedan transporteras ut i kroppen, samt avger koldioxid till utandningsluften.

Blodet återvänder från lilla kretsloppet via lungvenerna, till vänstra förmaket och vidare till vänster kammare. Innan blodet återvänt till aorta har det alltså passerat hjärtat två gånger. En gång genom den högra och en gång genom den vänstra kammaren.

I det stora kretsloppet finns det syresatt blod i artärerna och syrefattigt i venerna. I lilla kretsloppet är förhållandet precis tvärt om. Det finns ingen direktförbindelse från hjärtats vänstra till dess högra sida. Man får därför betrakta hjärtats halvor som två skilda pumpar, som är kopplade efter varandra, det vill säga, i serie, i blodomloppet. Via elektriska impulser från sinusknutan i hjärtat, genom sympatisk och parasympatisk nervstimulering (från hjärna och hjärnstam), kan hjärtrytmen förändras och ge en ökad respektive minskad hjärtfrekvens.

Blodet rinner i ett slutet rörsystem som bildas av blodkärlen. Sin rörelseenergi får blodet huvudsakligen från hjärtat. Artärer kallas de blodkärl i vilket blodet strömmar bort från hjärtat. Artärerna delar sig ju längre bort de kommer från hjärtat. Till slut kommer man till hårrörskärlen - kapillärerna. Kapillärerna bildar ett nät med ytterst täta maskor. De flesta celler i organismen ligger nära (inom 20 μm) någon kapillär. Endast broskvävnad, epitelvävnad inklusive hår och naglar, ögats glaskropp och hornhinna saknar kapillärer. Genom kapillärernas tunna väggar utbyts ämnen som t ex syre, näringsämnen och slaggprodukter mellan blodet och vävnadsvätskan. 

Från kapillärerna återvänder blodet till hjärtat via venerna. Venerna som kapillärerna övergår i är små från början men förenar sig till allt färre men större vener ju närmare hjärtat de kommer.

Blodomloppet är organismens transportsystem. Det sörjer för att vävnaderna får näring av bl a syre, glukos, fettsyror, aminosyror, vitaminer och mineraler. Det sörjer för att förbränningsprodukter som koldioxid, urinsyra, mjölksyra, kreatinin och oorganiska slaggprodukter transporteras bort. Vidare transporterar blodet kemiska budskap, till exempel hormoner. Blodet jämnar ut temperatur-, surhets- och andra skillnader som förkommer mellan olika kroppsdelar.

Blodcirkulationen regleras från förlängda märgen och bryggans nedre del. Där finns hjärnans vasomotoriska centrum. Order från det vasomotoriska centrumet till hjärtat och blodkärlen går i första hand via det autonoma nervsystemet som delas upp i sympatiska och parasympatiska system.