Smilla

Ett av många sätt att kategorisera djur är baserat på deras kost och matsmältningsfysiologi.

Karnivorers äter kött, frugivores äter frukt, omnivorers äter en mängd olika födoämnen från både djur- och växtkällor, en herbivorens näringsbehov utgörs av växtkällor.

Hundar räknas som karnivora djur vilket betyder att de är anpassade att äta oprocessade råa animalier. Det betyder inte att dom inte kan äta vegetabilier men dom är fortfarande inte omnivora djur alltså allätare. Deras matsmältning är inte anpassad att processa komplexa kolhydrater som stärkelse och cellulosa från spannmål.

Hunden
Hunden är ett rovdjur av medelstorlek. Inte ens de större arterna kan mäta sig med de största kattdjuren i fråga om vare sig styrka eller smidighet.

Hunddjuren har en slank kroppsbyggnad, litet huvud, spetsig nos och ofta mycket yvig svans.
De är tågångare. Framtassarna har fem tår, av vilka den innersta, som motsvarar människohandens tumme, är så kort att den inte når ner till marken, baktassen har fyra tår. De kraftiga klorna är trubbiga och kan inte dras in.

De relativt starka käkarna har 42 tänder. Hörntänderna är välutvecklade och de bakre kindtänderna är utformade så att hunden snabbt kan tugga sin föda och nödtorftigt sönderdela den.

Hunddjurens sinnen är välutvecklade. Hörseln är lika god som kattens, luktsinnet är exceptionellt väl utvecklat och de ser bättre än katterna; detta gäller såväl på dagen som på natten.

Hunden är också ett mycket intelligenta djur och särskilt de minsta arterna är listiga. Tamhunden visar i många situationer prov på stor intelligens. Det är denna intelligens som har skapat sambandet mellan människa och hund och som gett hunden en särställning bland husdjuren.

Födan utgörs i huvudsak av kött. De äter lika gärna nydödade djur som kadaver, man kan säga att hunddjuren föredrar ankommet kött. Vissa arter äter med förkärlek as och allesammans förtär däggdjur, fåglar o d men de föraktar inte heller honung, frukt, rötter och grönsaker.

Tamhunden
Tamhunden är den mest variationsrika arten inom hela hundfamiljen. Vid första ögonkastet verkar det nästan otroligt att så olika djur som Sankt Bernhards hund, Sloughi, Basset och Chihuahua tillhör en och samma art. Man behöver ändå inte ens skaffa bevis för den saken genom att studera likheter i morfologi för att övertyga sig – det räcker med att iaktta hur de uppträder mot varandra, för själva tar de aldrig fel. För en hund är en annan hund alltid en hund, oavsett kroppsform, storlek och färg. De otaliga bastarder som man ser över världen är det bästa beviset för den saken.

Även om hundar kan se högst olika ut har alla tamhundar inte desto mindre åtskilliga gemensamma drag. Tikarna löper två gånger om året, oftast på våren och hösten, medan de flesta vilda hundar bara har en brunstperiod. Dräktighetstiden kan variera till ett par dagar mellan olika individer och olika raser men ligger alltid kring nio veckor.

Valparna föds blinda, de börjar leka i slutet av tredje veckan och modern deltar i leken som redan från början är nyttoinriktad. Valparna tränar upp styrkan i käkarna, lär sig tåla smärtan vid ett bett, lär sig morra ilsket o. s. v. Under fjärde veckan får man se valparna inta underkastelseställning, de ligger på ryggen med buken i vädret och avger ofta lite urin. Vid 4 – 5 veckors ålder är valparna i stånd att bära omkring saker i munnen och vid 6 veckors ålder börjar de uppträda ungefär som vuxna hundar.
Valpar som inte haft kontakt med människor under sina sex första veckor blir svårtämjda. De får anpassningssvårigheter som vuxna, blir dåliga sällskapshundar och verkar rädda och opålitliga.

Luktsinnet är hundens bäst utvecklade sinne. En hund med gott luktsinne kan identifiera en bestämd sedel i en bunt och kan också spåra dess ägare, förutsatt att denna hållit sedeln i handen i två sekunder.

Det allra bästa beviset för hundens fina väderkorn är dock hans förmåga att följa ett bestämt spår även om det korsas av många andra spår. Spåret är det doftande fotavtryck som en människa eller ett djur efterlämnar i terrängen. Detta avtryck består av mer eller mindre tunga och flyktiga molekyler, som förs omkring av vinden, regnet eller värmen.

Allmänt sett är det ingen skillnad mellan tikar och hanar när det gäller spårningsförmågan. Med hänsyn till tikarnas löpningsperioder använder t ex polisen oftast av praktiska skäl hanhunden vid spårningen. Men oberoende av könet kan man konstatera att hundarna arbetar bäst i spåret om de åtföljs av sin ägare eller förare.

Hörseln är ytterst välutvecklad hos hunden, medan människan endast kan uppfatta ljud med högst 16 000 – 18 000 svängningar i sekunden, kan hunden med säkerhet höra ljud med svängningstal upp till 30 000 – 40 000, enligt vissa källor upp till 70 000 eller mera. Hundar med uppstående öron hör inte bättre än hundar med hängöron. Synsinnet är sämre än hos människan.

Olivia äter morot

Eftersom hunddjuren är rovdjur och asätare, är köttet, ibland tämligen ankommet sådant, också tamhundens favoritföda. Men när ett vilt rovdjur dödar en växtätare börjar den ofta med att äta inälvorna, som innehåller halvsmälta växtrester. Dessa ger rovdjuret de vitaminer som det inte skulle få genom uteslutande köttdiet. Tamhundens foderstat innehåller också en stor del växtföda (ca ¾), vilket gör att den räkans som allätare. Till skillnad mot vad man tidigare trodde är hunden inte övervägande köttätare.

I sitt förhållande till människan har hunden, som inte är i stånd att klara sig själv, i alla tider underordnat sig en herre som kan ge säkerhet, mat och husrum och som den kan sluta sig till. De dominerande dragen i tamhundens känsloliv är tillgivenhet och trofasthet. Härav följer en benägenhet att behålla den ställning som djuret har hos sin herre, något som ger förklaring till två andra typiska beteenden: den aggressivitet och det mot man finner hos alla hundar, hel oberoende av deras storlek och styrka.

Förebyggande Hälsovård
Foder botar inte sjukdomar säger man, men helt klart och bevisat är i alla fall att felaktigt foder och näringsbrist orsakar sjukdomar hos hunden! Vår erfarenhet visar att om hunden utfodras med biologiskt anpassat foder och ett tillskott av vitaminer och mineraler är den friskare.

Bristsymptom hos Hund
• Nedsatt immunförsvar
• Dålig päls, håravfall, dåliga klor, hudirritationer, klåda, rött skinn som hunden hela tiden slickar på (slickdermatit)
• Störningar i avel hos båda könen
• Aggressivitet, beteendestörningar som överaktivitet eller underaktivitet
• Artrit, Stela leder, andra led- och muskelproblem
• Läkemedelsbiverkningar från vaccinering
• Hunden äter sin egen avföring
• Hunden är konstant hungrig och äter stora mängder foder
• Starr hos den gamla hunden

Listan kan göras lång, men det här är det vanligaste symptomen på näringsbrist.

Recept till dig som vill göra hundens foder själv.
Detta bör du tänka på innan du börjar BARFA
Först av allt; JA allt ges rått!

Hur mycket och vad
Till en vuxen hund och aktiva hundar rekommenderas 2-3% av dess vikt.

Dagsbehovet, hur räknar man då?
För en hund på till exempel 7 kg blir det 0,02x7=0,140 vilket då gör 140 gram totalt. Om hunden behöver går upp eller ner i vikt är det hundens idealvikt man räknar efter. Av de här 140 grammen så bör 80 % vara kött och hit räknas även vom och hjärta, 10 % ben som äts upp och 10 % inälvor.

Kött (80 % eller 112 g)
Man rekommenderar att ge minst 3 olika köttsorter i veckan (ej mörat eller marinerat), fisk som innehåller omega 3 ges max 1 gång i veckan. Om man ger mycket köttiga ben kan man minska på köttgivan något.

Ben (10 % eller 14 g)
Råa köttiga ben som till exempel delar av kyckling, kycklingvingar och revben. Inte för små ben till en stor glupsk hund utan lite större till dem. Var försiktig med märgben eftersom de kan orsaka tandskador med mera, man får känna sig för med ben. Vill man inte ge hela ben så kan man mala dem.

Inälvor (10 % eller 14 g)
Lever och njure är väl lättast att få tag på.

Grönsaker
Grönsaker som broccoli, blomkål, lite persilja och spenat som några exempel.
Inälvor (10 % eller 14 g)
Lever och njure är väl lättast att få tag på och det bör vara från ungdjur.

Grönsaker
Grönsaker som nässla, broccoli, blomkål, mörötter, lite persilja och spenat som några exempel. Grönsakerna måste mixas, mosas eller malas för att hundar skall kunna tillgodogöra sig mesta möjliga näring.